Så funkar du

De flesta tjejer brukar komma i puberteten mellan tio och fjorton års ålder. Från puberteten fram till klimakteriet, om allt fungerar normalt, får du ägglossning och mens varje månad, med undantag för när du är gravid, ammar eller använder preventivmedel som påverkar kroppens hormoner.

Klimakteriet börjar vanligen i sena fyrtioårsåldern, men även detta varierar från kvinna till kvinna. Mellan puberteten och klimakteriet kommer en kvinna ha mens cirka 500 gånger.

Mens

Om ägget inte blir befruktat stöter livmodern bort slemhinnan där det befruktade ägget skulle ha vuxit. Mensblodet består av den bortstötta slemhinnan och lite färskt blod från ytliga blödningar i livmodern. Mensen är alltså ett tecken på att du inte har blivit gravid, men att din kropp är redo för att bli det, om du vill.

De flesta har mens en gång per månad, men vissa har mer oregelbundet. Själva blödningen pågår ungefär 4–5 dagar och minskar sen, för att upphöra helt inom 7 dagar. Det kan kännas som det är mycket blod som kommer, men man förlorar bara mellan 25 och 50 ml under en mensperiod.

Det är helt normalt att inte tycka det är så kul att ha mens. En del har inga besvär alls, andra får en slags krampaktig värk runt magen. Det är också vanligt att känna sig svullen, retlig och hängig, framför allt veckan före mens. (Läs mer om det under PMS) Man kan också må illa, få ont i ryggen och svettas mer än vanligt när mensen kommer. Den som har mycket ont eller väldigt riklig mens kan få hjälp av sin skolsköterska, barnmorska eller gynekolog.

Om du är sexuellt aktiv är det viktigt att du tänker på vilket preventivmedel som passar bäst för dina behov och din livsstil eftersom det är möjligt att bli gravid innan du får din första mens.

Ägglossning

Du har ungefär 400 000 ägganlag i äggstockarna när du föds. Hormoner ser till att äggen utvecklas och mognar. När ett ägg är moget lossnar det från äggstocken och vandrar genom äggledaren ner i livmodern. Det är det som är själva ägglossningen.

Livmoderns slemhinna har då gjort sig redo att ta emot ägget. Ägglossningen infaller ungefär mitt emellan två menstruationer, ca 14 dagar före kommande mens oavsett hur många dagar du har i din menscykel. När ägget har fångats upp av äggledaren har det 18–24 timmar på sig att bli befruktat. Men eftersom spermierna kan leva upp till 3 dygn efter att du har haft sex, betyder det att du kan bli gravid 2–3 dagar varje månad.

Du som är ung har lättare att bli gravid och kan ha oregelbundna ägglossningar. Därför är det extra viktigt för dig att ha ett bra skydd mot graviditet. Många märker inte att de har ägglossning medan en del får ont i magen, ungefär som mensvärk. Du kan lära dig känna igen flytningarna som blir genomskinliga och lite sega när du har ägglossning. En del känner sig extra trötta eller retliga under den här tiden. Andra mår jättebra och får större sexlust.

Menscykel

Menscykeln är den fas som varar från första dagen på din mens till första dagen på nästa mens. Den är vanligtvis omkring 28 dagar, men allt mellan 21 och 35 dagar är helt normalt . När man är ung kan mensen vara oregelbunden men de flesta kvinnors menscykel blir regelbunden ganska snabbt. Om du har några frågor eller funderingar om din mens, tala med din barnmorska eller gynekolog.

Flytningar

Flytningar är en vätska som normalt finns i slidan. De är till för att skydda slidans och urinrörets slemhinnor och kan vara vita eller gulvita. När man är ung och inte har fått mens ännu är flytningarna ett tecken på att man är på väg in i puberteten. Om du till exempel har haft sex utan kondom och flytningarna ändrar färg eller luktar illa så kan de vara ett tecken på en infektion. Då kan du kontakta en ungdomsmottagning, barnmorska eller gynekolog.

PMS

PMS är en förkortning av premenstruella spänningar eller premenstruellt syndrom. Det är det man brukar kalla de besvär som en del tjejer känner av dagarna innan mensen kommer. PMS kan du känna av i form av humörsvängningar, ömma bröst, huvudvärk, ont i magen eller att allt bara känns extra jobbigt och små problem blir stora.

De flesta har bara lindriga besvär, men för en del är veckan innan mens riktigt påfrestande. Det finns hjälp att få, kontakta din barnmorska eller gynekolog.

Kvinnliga könshormoner

Alla har vi hormoner, och ibland känns det som att de bestämmer över oss. Ju mer vi kan om dem desto lättare är det att hantera dem. Läs om dem här.

Östrogen

Östrogen kallas även kvinnligt könshormon, men finns hos både kvinnor och män, men i betydligt mindre mängd hos män. Östrogen hänvisar till hormoner i samma grupp; östradiol, östron och östriol.

Under puberteten är östrogenet viktigt för att bland annat utveckla brösten. Östrogenet är ett av flera viktiga hormoner i menscykeln, och har bland annat betydelse för hur slemhinnan på insidan av livmodern blir tjockare för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Östrogen är också viktigt för benstommen och skelettet. Hos många kvinnor kan också östrogenet bidra till att PMS förmildras.

Hos män är östrogen viktigt för spermieproduktionen. Hormonet bildas framför allt i äggstockarna, men även i moderkakan och binjurebarken, och i mannens testiklar.

Preventivmedel som innehåller östrogen kan ge östrogena biverkningar. Några av de mest vanligt förekommande är: illamående, huvudvärk, vätskeansamling, akne, nedstämdhet, minskad sexlust, viktökning och ömmande bröst. Östrogen kan också ge en ökad risk för blodpropp.

I bipacksedeln för det aktuella preventivmedlet finns också information om vilka biverkningar som förekommit för just det preparatet.

Progesteron

Progesteron är ett kvinnligt hormon, som ibland också kallas för gulkroppshormon. Det gulkroppshormon som finns i preventivmedel är syntetiskt och kallas för gestagen. Kroppens progesteron förbereder kroppen för att bli gravid och ser till så att graviditeten fortsätter om den har börjat, och gör så att du inte får ägglossning igen i så fall. Även om det är ovanligt, så har en del kvinnor fortfarande ägglossning under graviditeten så om du någonsin tror att du kan vara gravid trots att du fått mens kontakta din vårdgivare.

Preventivmedel som innehåller gestagen kan ge gestagena biverkningar. Några av de mest vanligt förekommande är: nedstämdhet, huvudvärk, oro, illamående, magsmärtor, akne, håravfall, hudutslag, viktökning, påverkan på sexlusten och bröstspänningar.

I bipacksedeln för det aktuella preventivmedlet finns också information om vilka biverkningar som förekommit för just det preparatet.

Gestagena och östrogena biverkningar

Biverkningar kan uppkomma hos de allra flesta tjejer när man börjar använda ett nytt preventivmedel, men dessa är oftast övergående. Den gestagena komponenten i hormonella preventivmedel förknippas med biverkningar så som nedstämdhet, humörpåverkan, minskad sexlust, ökad aptit och viktökning medan biverkningar så som illamående, spända bröst och ödem brukar föras samman till den östrogena komponenten. Huvudvärk och mellanblödningar är andra vanliga biverkningar.

Värt att tänka på är att vi alla är unika och därför också olika känsliga för hormoner, en del kan få mer besvär av vissa preparat än av andra. Av den anledningen kan du behöva pröva dig fram till det alternativ som passar just dig bäst, exempelvis genom att byta från ett preventivmedel till ett annat, som innehåller ett annat gestagen eller en mindre mängd östrogen eller gestagen. Rådgör med din barnmorska eller gynekolog.

Dela innehållet!

Dela via e-post

Den här sidan hjälpte mig