Vad gör MSD?

MSD är ett forskningsintensivt företag som i samverkan med hälso- och sjukvården upptäcker, utvecklar och förser samhället med läkemedel och tjänster som förbättrar människors hälsa.
MSD i Sverige har cirka 200 medarbetare och kontoret ligger i Sollentuna.

Läs mer på MSD.se

P-stav

p-stavP-stav är ett implantat och innehåller till skillnad från kombinerade preventivmetoder (p-piller, p-ring och p-plåster) bara en sorts hormon, gestagen (gulkroppshormon).

Hur funkar en p-stav?

P-stav skyddar mot graviditet på tre sätt:

  • Förhindrar ägglossning.
  • Sekretet (slemmet) i livmoderhalsen blir segt och tjockt och svårgenomträngligt för spermierna.
  • Slemhinnan i livmodern blir tunn och kan inte ta emot ett ägg.

En specialutbildad barnmorska eller gynekolog sätter in en liten mjuk stav under huden på överarmens insida. Staven syns inte men kan kännas under huden. P-stav ger ett skydd mot graviditet i 3 år. Du måste göra ett läkar- eller barnmorskebesök för att sätta in och ta ut staven. Olika kvinnor reagerar väldigt olika på att ha en p-stav i armen. En del kan få mens oftare och under längre tid, andra kan få mindre eller ingen mens alls. Blödningarna kan bli oregelbundna och oförutsägbara. Skyddet mot graviditet är högt eftersom du inte behöver komma ihåg ditt preventivmedel varje dag. Skyddet kvarstår även vid magsjuka och diarré.


Att tänka på när det gäller p-stav

  • Skyddar inte mot sexuellt överförbara infektioner.
  • Dina möjligheter att bli gravid senare i livet påverkas inte.
  • En del kvinnor kan uppleva biverkningar som exempelvis förändrade mensblödningar, bröstspänningar, illamående, småblödningar, akne, viktökning, magsmärta, huvudvärk, humörförändringar, minskad sexlust.
  • Du kan använda p-stav om du ammar, då p-staven inte påverkar bröstmjölkens mängd eller kvalitet.
  • Du kan alltid byta preventivmetod om du inte är nöjd.

Hur skaffar jag p-stav?

P-stav är ett läkemedel som skrivs ut på recept av en barnmorska eller gynekolog. Det finns många sorters preventivmetoder och vissa trivs bättre med en typ, andra med en annan. Rådgör med din barnmorska eller gynekolog om vad som kan passa dig bäst. Du kan alltid byta preventivmetod om du inte är nöjd.

Sidan är granskad av Mia Lindeberg, medicinsk rådgivare, MSD
09-17-WOMN-1053535-0000