P-spruta
P-spruta innehåller bara gestagen (gulkroppshormon) men i betydligt högre dos än minipiller, p-stav, hormonspiral och östrogenfritt p-piller.
P-sprutan hämmar ägglossningen fullständigt, och du får en spruta i skinkan var tredje månad av en barnmorska eller läkare.
Kan vara lämplig för vem?
P-sprutan passar dig som inte planerar att bli gravid den närmaste tiden.
Enligt Läkemedelsverket bör p-sprutan endast i undantagsfall förskrivas till unga kvinnor.
Fördelar
Du har ett säkert skydd i tre månader. Mensblödningarna minskar eller upphör helt. Om du har haft problem med migrän vid mens kan den försvinna. Du slipper de biverkningar som man kan få av östrogen.
Nackdelar
Du måste besöka en läkare eller barnmorska var tredje månad. Det dröjer upp till sex månader innan ägglossningen kommer igång efter sista sprutan.
Ny forskning visar att p-sprutan kan urkalka skelettet. Under tonåren och de tidiga vuxenåren byggs skelettet upp och man tror att p-sprutan kan påverka uppbyggnaden så att skelettet inte blir lika starkt som det ska vara.
Skyddar inte mot sexuellt överförbara infektioner.
Biverkningar
De mycket vanliga (1 av 10 kvinnor) biverkningarna är förändrade mensblödningar.
Vanliga biverkningar (1-10 per 100 kvinnor): Bröstspänningar, huvudvärk, illamående, akne, håravfall, humörsvängningar, oro, viktökning, minskad sexlust och utebliven mens.
Du kan läsa mer om biverkningar på fass.se.
Säkerhet
Färre än 1 graviditet per 100 kvinnor och år.
