Vad gör MSD?

MSD är ett forskningsintensivt företag som i samverkan med hälso- och sjukvården upptäcker, utvecklar och förser samhället med läkemedel och tjänster som förbättrar människors hälsa.
MSD i Sverige har cirka 200 medarbetare och kontoret ligger i Sollentuna.

Läs mer på MSD.se

Hormonspiral

Bild på hormonspiralHormonspiral är ett livmoderinlägg och innehåller till skillnad från kombinerade preventivmetoder (p-piller, p-ring och p-plåster) bara en sorts hormon, gestagen (gulkroppshormon).

Hur funkar en hormonspiral?

En Hormonspiral skyddar mot graviditet på tre sätt:

  • Sekretet (slemmet) i livmoderhalsen blir segt och tjockt och svårgenomträngligt för spermierna.
  • Slemhinnan i livmodern blir tunn och kan inte ta emot ett ägg.
  • Inlägget påverkar även spermiernas rörlighet inuti livmodern så att befruktning förhindras.

Hormonspiralen måste sättas in och tas ut av en gynekolog eller barnmorska och ska bytas vart femte år. Olika kvinnor reagerar väldigt olika på att ha en hormonspiral. De allra flesta får mindre mens och en del får ingen mens alls. Hormonspiralen ger en jämn och låg hormondos. Skyddet mot graviditet är högt eftersom du inte behöver komma ihåg ditt preventivmedel varje dag. Skyddet kvarstår även vid magsjuka och diarré.


Att tänka på när det gäller hormonspiral

  • Det kan göra lite ont när man sätter in spiralen och det finns en liten risk att den kan stötas ut.
  • Skyddar inte mot sexuellt överförbara infektioner.
  • Dina möjligheter att bli gravid senare i livet påverkas inte.
  • En del kvinnor kan uppleva biverkningar som exempelvis förändrade mensblödningar, småblödningar, akne, viktökning, huvudvärk och humörförändringar.
  • Du kan använda hormonspiral om du ammar, då hormonspiralen inte påverkar bröstmjölkens mängd eller kvalitet
  • Du kan alltid byta preventivmetod om du inte är nöjd.

Hur skaffar jag hormonspiral?

Hormonspiral är ett läkemedel som skrivs ut på recept av en barnmorska eller gynekolog. Det finns många sorters preventivmetoder och vissa trivs bättre med en typ, andra med en annan. Rådgör med din barnmorska eller gynekolog om vad som kan passa dig bäst. Du kan alltid byta preventivmetod om du inte är nöjd.

Sidan är granskad av Mia Lindeberg, medicinsk rådgivare, MSD
09-17-WOMN-1053535-0000