Tjejer saknar information om ätstörningar

Många unga tjejer lider av ätstörningar och fler och fler drabbas varje år. Ätstörningar hos unga kvinnor i riskåldern 13 till 30 år ger många olika symptom och påverkar kroppen och hälsan negativt. Information och kunskap saknas inom ämnet både hos allmänhet och vårdpersonal. Många tjejer som har ätstörningar har minskad sexlust och svårt att hitta ett preventivmedel som passar dem bra.

Antalet unga tjejer som drabbas av ätstörningar ökar för varje år. En av anledningarna kan vara att det saknas information och kunskap om ätstörningar, inte bara hos de unga tjejerna utan även hos barnmorskor, sjuksköterskor och läkare.

Definition

Det finns tre sorters ätstörningar: anorexia nervosa, bulimia nervosa samt vad som kallas "ätstörning utan närmare specifikation". Anorexia nervosa handlar om självsvält medan bulimia nervosa innebär hetsätning följt av försök att bli av med maten. När man inte har alla kännetecken blir diagnosen "ätstörning utan närmare specifikation" som t ex att någon visar tydliga tecken på undervikt men ej förlorat mensen eller att någon hetsäter men bara periodvis). Vanliga symptom vid alla typer av ätstörningar är att mensen försvinner, ämnesomsättningen sjunker och att blodtrycket sjunker.

Ätstörningar och preventivmedel

Det finns få studier om preventivmedel och ätstörningar men man vet att unga kvinnor som har eller har haft ätstörningar ofta byter p-piller och att de har minskad sexuell lust. Vad detta beror på vet man inte ännu.

Tjejer som lider av ätstörningar kan behöva extra stöttning och hjälp i valet av preventivmedel. Om du har eller har haft en ätstörning kom ihåg att tala om det för din barnmorska, så hon kan hjälpa och guida dig till ett preventivmedel som känns bra. Förhoppningsvis kan din barnmorska hjälpa dig att hitta just det som passar dig bäst.

Detta är ett viktigt ämne som kan vara svårt att prata om. Om du har frågor eller behöver hjälp kan du gå in här och ställa frågor direkt till vår barnmorska.
På vår sida kan du även testa din p-typ och läsa mer om alla preventivmedel i vår p-guide.

Av Saloua Koubaa, doktorand vid KS och barnmorska på barnmorskemottagningen på Lidingö

Varje dag i tre veckor och sedan en veckas uppehåll. Regelbunden mens. Kan förskjuta mensen.

En gång i månaden. Förs in i slidan av dig själv, ungefär som en tampong. Regelbunden mens. Skyddar även vid magsjuka och diarré. Kan förskjuta mensen.

Sätts på huden av dig själv en gång i veckan. Regelbunden mens. Skyddar även vid magsjuka och diarré. Kan förskjuta mensen.

Varje dag. Kan ge blödningsfrihet.

Varje dag. 3 tim glömskemarginal (viktigt att ta det vid samma tidpunkt varje dag).

Sätts in under huden av sjukvårdspersonal vart tredje eller femte år. Ett säkert graviditetsskydd som inte går att "glömma". Låg och jämn hormonnivå. Skyddar även vid magsjuka och diarré.

Varje dag. 3 tim glömskemarginal (viktigt att ta det vid samma tidpunkt varje dag).

Ges var tredje månad av sjukvårdspersonal. Skyddar även vid magsjuka och diarré. Kan ge blödningsfrihet.

Spiral

Förs in i livmodern av sjukvårdspersonal vart femte år. Det finns två olika slags spiraler; Hormonspiralen och Kopparspiralen. Skyddar även vid magsjuka och diarré.

Varje tillfälle du har sex. Är det enda preventivmedlet som skyddar både mot graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar.

Pessar är en kåpa av gummi eller silikon. Du sätter själv in den i slidan innan samlag.